Ring 08-756 08 30

Vi hjälper dig att utforma annonsen enligt dina önskemål, skickar ett korrektur inom några minuter och beställer annonsen efter att vi mottagit betalningen av annonskostnaden.

Vår service är kostnadsfri för dig.

Gratis hjälp med införandet !

Ring 08-756 08 30

Vi hjälper dig att utforma annonsen enligt dina önskemål, skickar ett korrektur inom några minuter och beställer annonsen efter att vi mottagit betalningen av annonskostnaden.

Vår service är kostnadsfri för dig.

Gratis hjälp med införandet !

Livets förgänglighet

601
Så liten plats en människa tar på jorden
mindre än ett träd i skogen
Så stort tomrum hon lämnar efter sig
En hel värld kan inte fylla det

602
Tyst slocknar en människas hjärna
Från åren av glädje och strid
En blomma, en människa,
en stjärna har sin bestämda tid

603
Du längtade så efter ljuset och våren
När den kom gick Du hastigt ifrån oss
Vi hann ej ta ett riktigt farväl
Det känns så tomt efter Dig

604
Plötsligt var lyckan förvandlad av ödet
Allt blev så dystert, så mörkt och kallt
Borta är glädjen kärleken, stödet
Ty Du var vår trygghet, vår tröst, vårt allt

605
Livets timmar är korta
Slutets aning fjärran är
Att Du nu är borta
Det för oss ofattbart är

606
O rymd, låt din klarhet begjuta
Förvissningens ord
att livet aldrig skall sluta
i stoft och jord

607
Livet förgår likt flodens bölja snar
När den förrunnit har
var är dess spår?

608
Inget farväl
inga medvetna ord
Så fort och tyst
gick Du bort från vår jord
Här går vi rester
ur Din svunna värld
Bland tankar och minnen
som färgat Din härd
Allt som Du älskat
Oss bilden nu ger
Du talar och skrattar
Vi minns Dig och ser

609
Gå sakta, sommar
Gå sakta bort
Din knoppning är flyktig
Din blomning kort

610
Somrarna komma,
somrarna fly
snabba som himmelens
farande sky
glömska som vågen
i solens glans
vackra som skimrande
sländors dans

611
Döden kommer Livet går
Sakta vi vandra mot natten
Mörkret kommer Ljuset går
men Morgonen föds under natten

612
Som svalors snabba flykt i rymdens blå
Som havets våg förrinner uti sanden
Så hastigt våra år och dagar gå
Så fort vi färdas mot den
andra stranden

613
Drömmar bleknar, lyckan brister,
livets smala tråd är skör
Den man håller av man mister
den man älskat mest, den dör

614
Varför skulle Du så
hastigt ryckas bort
Vår ålders saga blev
så kort

615
När våren sig kläder i ljuvaste grönt
Vi tyst Dig i graven gömma
Så hastigt Du från oss rycktes bort
Från livet till döden är steget så kort

616
En våg har hunnit sin trygga strand
och kastas ej mer kring haven
en främling har funnit sitt rätta land
en vandrare har lagt ner staven

617
Var rädd om Dina kära
Du har dem inte jämt
Vår tid för sammanvaro
vi ej med Gud bestämt
Som ljusen sakta brinner
i sina stakar ner,
Så våra år försvinner
Du har dem inte mer

618
Ditt varma hjärta slutat slå
Du alltför tidigt fick från oss gå
Tack för den kärlek Du oss givit har
Ditt vackra ljusa minne lever kvar

619
Hur snabbt kom döden, så obetänksamt
Ett avskedsord han fick ej ge de kära
Och ej ett tack för kärlek som han skänkt
Fick de nära fram till honom bära

620
Så enkelt Allt som händer,
är bara att oljan i lampan tar slut,
att ett blomblad faller
och att ett liv går ut

621
Mot ett tidlöst okänt ledas stegen
Se, det närmar sig för var minut
Och den hand som håller i Din egen
Du skall släppa även den till slut
Ensam tar Du sista steget ut

622
Hur underlig är Du i allt vad Du gör
Vem kan Dina vägar förstå
Men ett är dock säkert
Den väg Du mig för
För mig är den bästa ändå

623
Att resa är att njuta med sina sinnen fem
Att resa är att alltid i dunklet längta hem
Att resa är att möta så mången charmig vän
Att resa är att lära sig ta farväl igen

624
Ack, hur litet veta vi
när ödets timma slår
Och ännu mindre anar vi
vem kallelsen får

625
Det liv är icke längst som längst har varat
Den levat längst som fyllde livet bäst
Den är ej rikast vilken mest har sparat
Nej, den är rikast som har givit mest

626
Fjärran bortom glänsande skyar
Fjärran bortom bergen och dalarna
Där är evighetens solbelysta strand
Där växer rosen, förutom törnen opp,
Där tänds med morgon-rodnaden
Odödlighetens hopp Var tyst, var stilla o
mänsklighet Snart även Du skall friden få

627
Jag vet en port som öppnas
tyst och stängs utan dån
Och alla vägar leda dit
men ingen därifrån
Och alla frågar Var?
Varthän?
men ingen svaret vet
Ty svaret på den frågan är
just portens hemlighet

628
När en människa dör, dör en liten värld.
När ett människoliv klipps av,
brister tusen trådar.
Försvinner ett litet världsallt
kring vilket kretsat
andras öden, lidanden och glädje.
Samla i minnets skrin allt de bortgångna gett,
allt de i gott uppsåt försökta att ge

629
Som en ström vår tid förrinner
Som en dröm vårt liv försvinner
Men på denna vansklighet
följer själens evighet

630
Tanke lätt som fågeln svingar
Upp mot himlen glad och fri
Även Du har dina vingar
Och Din rymd att sväva i
Är det glatt på jorden vila
Bland dess fröjder glad och så
När det skymmer ila